sberg

"-Det har varit en bra semester, men det ska bli skönt att komma in i rutinerna igen".

Första skogspromenaden på länge!
-Skönt!
Jag har varit mest stilla i sommar- och innan på jobbet. Nu ska jag dra igång mig igen. Jag börjar lugnt med stros och trädkramning ;).

Vi ska just passera passkontrollen. A-S och jag spexar om att vi är två "hungriga" och desperata tanter som inget vill hellre än att bli tillfångatagna av passkontrollanten, för undersökning. 

Jag mammi och A-S tar en paus från stranden. Nu har vi det skönt :)

Jag ligger på sängen och lyssnar på min tjej som har sina hörlurar på och sjunger till Marcus och Martinus. Alltså, vilken inlevelse! Jag önskar ni kunde höra! (Men det kan ni inte). En fröjd för varje hjärta! Jag trodde jag kunde whaila....

-no way!

Jag och Noel gick upp och tog tåget till flygplatsen. Vi hämtade upp A-S som kom idag. När vi väntade förväntansfulla över Ann-Sofies ankomst funderade vi på om hon skulle dyka upp med stooooor sombrero på huvudet eller som Sunes mamma ni vet ;).

De har varit i, i flera timmar. Då och då kommer de upp och dricker vatten. I år har Elsa lärt sig simma ordentligt.

Livet!

Just nu befinner vi oss på busstationen i Malaga. Det är hett och mycket människor från världens alla hörn- härligt! Idag ska vi ut på äventyr. Jag älskar detta!

-Nånstans här finns det en liten jävel! Jag bara känner det på mig! #pokemon

Michael är glad! Han fångade tre Pokémon när han tvättade bilen förut.....

Elsa är hundvalp idag. Hon äter bara fisk. Jag undrar hur vi ska forsla med henne på flyget?

Mammas kontaktlista på telefonen. Jag undrar hur hon tänkte där?

//

Sofia

(Hoppas på lika mycket snusk som i ettan).

Jag visade mitt nytagna passfoto för Stina. Hon föll ljudlöst fram. Efter vad som kändes som en evighet, utbrast ett bottenlöst illgarv. 

När fotot togs var jag varm och trött, ni vet, vid den berömda bristningsgränsen. Det var jag och barnen som efter en intensiv dag på jobbet besökte polisstationen i Lidköping för att införskaffa pass. Inne på polisstationen var det varmt. Kön till passexpeditionen var lång. Jag gjorde mitt bästa för att underhålla barnen. Vi väntade länge. När det nästan var vår tur gick fotograferingsmaskinen sönder. Barnen var trötta och otåliga, precis som jag. När det väl var vår tur var jag i upplösningstillstånd. Med en bekymmersrynka djupare än Niagarafallen hördes ett klick och fotograferingen var klart.

Låt mig säga så här. Jag ser inte glad ut...

Nu har jag och barnen just kommit hem efter en tur till Malmö. Vi har haft några härliga dagar med bland annat fiske och hallonplockning på hallongården. Nu blir det skönt att landa hemma några dagar innan Spanien.

Hoppas att ni alla har en skön sommar!

Elsa ska börja i orientering. Jag säger till pappa Björn lite förvånat att föräldern tydligen ska springa med sitt barn. Björn får nått ännu mer förvånat i blicken och säger, öhhhhhhhhhhhhhh, ja, Sofia, man kan ju inte skicka i väg sitt barn ut i skogen med en karta. Barnet hade ju liksom inte kommit tillbaka. Jag inser en poäng och att jag måste lära mig att läsa karta. Det kanske är på tiden! Jag ser fram emot att dra omkring i skogen tillsammans med Elsa. Kanske varken föräldern eller barnet hittar ut från skogen.