Trädgårdshäng.
Vi har hängt i trädgården hela dagen.
Vilken härlig höstdag vi har haft här idag!
Det är ju så jäkla skönt att bara skrota runt dagar som denna. Peta lite här och peta lite där.
Mer sånt, säger jag!
Jag hoppas att ni har haft en lika skön dag som jag!
Nu tar vi helg!
Jag hämtade en trött Elsa efter jobbet. Elsa som älskar sin förskola, sina kompisar och fröknar vill inte åka hem. Väl hemma och innanför dörren kraschlandade vi i soffan. Vi vaknade nu, jag sittandes i soffan och Elsa brevid. Helt otroligt jag tror aldrig att det har hänt förut. Det har varit en bra men intensiv vecka.
Nu tar vi helg!
WTF?
Who (the f...) has left the building?
Jag loggade in på mig själv här på bloggen och såg att en anhängare hade hoppat av tåget... En premunant hade valt (kanske tvingats) att lämna skeppet. Det stör mig lika mycket varje gång det händer.
Hur är det möjligt?!
Usch;)!
Vardagstipset!
Vardagstipset: "No more kaos".
Söndagskvällar ägnar vi en stund till att strukturera nästkommande vecka.
Tips:
Skriv ut ett veckoschema från nätet. Gå igenom och fyll tillsammans i veckans "to do´s". Ta en titt på schemat på morgonen och kontrollera på kvällen att allt är ordnat inför nästkommande dag. Upplägg och önskemål tas upp under söndagens planering vilket besparar frågetecken och oklarheter under veckan; lekdagar, fritidsdagar, läxdagar och dylikt kan läggas in där det passar.
Jag lever numer ut mitt oordnings- och kaosbehov i vår besticklåda, i min garderob eller i min inkorg.
Schema hittar du
här (eller googla på veckokalender och välj bilder :).
Nöjeskonto.
Psykisk ohälsa.
Att må psykiskt dåligt är något som är vanligt förekommande. Det borde inte vara något konstigt det här med att må dåligt psykiskt, inte konstigare än att bli ha ont eller må dåligt rent fyskiskt. Det är ett stort hokuspokus över det psykiska livet och måendet. Ett hokuspokus jag önskar kunde försvinna. Det psykiska dåliga måeendet är något man håller högst privat, något man gömmer undan och något man skäms över. Det är synd tycker jag. Det är inte konstigare att må psykiskt dåligt än fyskiskt. Att sitta i väntrummet till sin terapeut inte konstigare än att sitta i väntrummet till allmänläkarn.
I dag ska jag fundera på vad jag själv gör för att minska tabut kring psykisk ohälsa.
Gör det du också.
Jag vill ha lunchdisco, -ingen annan.
Jag presenterade idéen om lunchdisco igår på jobbet. Det var ingen som nappade. Den lilla discolåga som fladdrade inuti slocknade, discokulorna slutade snurra och tanken på lunchdisco lades ner.
No disco-dansing on lunchtime, just ordinary eating.
Solsemester.
Jag skulle kunna tänka mig en solsemester, så om någon har lust att bjuda mig på en, är det helt ok. Helt OK.
//
Sberg.
Jag vill ha lunchdisco!
Lunchdisco har varit dagens snackis. Jag tycker det är en grym idé.
Skulle du kunna tänka dig att dansa loss på lunchen?
Tänk att dra iväg från jobbet en halvtimma för att dansa tillsammans med en massa andra dansande freaks. Alla släpper kontrollen och lever ut.
Jag ser discokulor, blinkande lampor och en massa freaking people släppa loss. Jag ser människor i alla åldrar och från olika bransher... Biblioteks Karin, Skolkurator Ulla, arbetsförmedlare Fredrik, bankdirektör Marie, Icakassören Peter och taxichauffören Malin...Alla dansar så det ryker. Den som har lättast att släppa på kontrollen är Karin från biblioteket, hon går all in, hon är vild och fri. Helt discogalet dansar hon loss. Peter släpper inte riktigt taget, han är Karins motsats, Peter är byråkratisk och lite tillrättalagd, han är en vän av ordning och att dansa mitt på dagen bland okända, är för Peter inte helt naturligt. Man kan fråga sig vad som fört Peter till dansen men...
Fantiserar jag nu?
Mina mentala discokulor har så att säga snurrat hela dagen.
-Discolamporna?
Ja, de har blinkat.
Om jag ordnar ett lunchdisco kommer du då?
Hur gillar du?
Hur gillar du på instagram?
-Vad har du för mål med ditt gillande;)?
- Du gillar allt som kommer i din väg, även när du inte gillar.
- Du gillar tillbaka tillbaka till den som gillat dig, oavsett om du gillar eller inte.
- Du gillar när du själv lägger ut något.
- Du gillar bara när du verkligen gillar.
- Du gillar när "gilla-andan" faller på, allt efter lust och behag.
Hur gillar du?
Min vad har läkt.
Igår joggade jag igen efter min skada i vaden som jag drog på mig tidigt i somras. Jag kände inte av vaden alls under rundan och det är så jäkla skönt!
Over and out!
Klipp, klipp!
Jag klipper gräs (och kanske lite äpplen).
Nymålat.
-Sofia, har du målat i dina nya skor?
-Näe..?
//
En som tycker att det är onödigt att byta om till ändamålsenliga kläder.
Den årliga sprickan är här.
Varje höst får jag en återkommande spricka i näsan, så även i år. Nedan har jag oljat in min spricka (-och halva ansiktet) i hopp om ett snabbt försvinnande.
Nej, det är inte snor, svett eller annan kroppsvätska.
-Det är nosoil.
Kan någon säga åt mig?
Kan någon säga åt mig att inte besöka glasögonbutiker? Igår gjorde jag det, igen. Jag gick in på synoptik. Mitt syfte med besöket var, som alltid, att prova helt vanliga glasögon på ett, vanligt sätt. Jag gick, under besöket ”vilse”.
Jag kliver in i butiken, expediten kommer till mig och förhör sig över om jag vill ha någon hjälp. Jag avböjer i vanlig ordning, med information om att jag endast ska prova och att jag påkallar hennes hjälp om jag så behöver. Jag går mot hyllan med bågar av Efva Attling. Bågarna är diskreta men med ett exklusivt uttryck. De talar till mig. Någonstans på vägen, kanske tre steg bort, bryts mitt fokus. Mina ögon har liksom stannat upp vid något stort och rött, och något grönt och toppigt. Inom mig blinkar en skör och bräcklig varningstriangel men inte starkt nog för att styra mig rätt. De stora röda och toppiga gröna, tar över.
Jag provar och jag skrattar. Jag skrattar och jag provar. Jag är fullt road, och helt uppslukad, tills jag av någon anledning ser mig själv utifrån och kommer på att jag står ensam i en butik, fullt road och skrattar högt, åt mig själv.
Tillåt mig att göra ett förtydligande;
Det är inte ok att:
· Skratta högt när man är ensam ute bland folk.
· skratta högt, -åt sig själv.
· kanske är det inte helt på sin plats att prova galna bågar och vara fullt road när man passerat 30?
När jag kommer på punkterna ovan i butiken, är jag inte längre fullt road, men jag skrattar. Nu högre än någonsin.
Jag tänker en tanke, jag tänkt förut. Det här ska jag inte göra om.
//
Sberg.
