Halloween

Björn halloweenar på Willys.

 

 

-Det blir billigare så, jag slipper att köpa masken, säger Björn om sitt halloweenande på Willys.

 

 


Kärt besök.

Idag har jag haft kärt besök här. Min mamma, moster och kusin Karin med familj har varit här. Jag och Karin har varit ute på många upptåg som små och att se våra barn leka är som att resa bak i tiden. Elsa tyckte om att leka med Matilda som är jämnårig och hon tyckte jättemycket om att "vattna" Molly som bara är sex månader. Molly har druckit mycket vatten idag;). När jag och Karin satt på golvet med barnen kom någon in. En jacka slängdes på golvet och någon slog sig ner på golvet brevid. Det var gammalElsa som kom på besök. Jag berättade för min kusin Karin att allt var som det skulle och att gammalElsa alltid går rakt in, utan att knacka och att hon alltid slänger sin jacka på golvet. Det är helt okej. En gammalElsa med knackning på dörr är ingen gammalElsa. En gammalElsa med jacka på krok är ingen gammalElsa. Elsa berättade att det var Elsadagen igår. Det hade vi missat!
 
 
 
En mysig dag!
 

Lite grå.

Idag har det varit en grå dag. Dagen har varit så grå att jag (med en liten underdrift) har velat släpa mig själv (i håret) ner i graven och tillbaka.

Malmö.

 
 

Till fredagsmyset?

 
 
 
Gud, vad gött att dra omkring i.

Under en värmare.

 
 

I Malmö.

Jag befinner mig på ett hotell i Malmö. Vi har just ätit frukost och sitter nu bara. Jag blickar ut över ett torg fyllt av blommor, frukt och grönt. På en blå himmel lyser en gul sol, det ser ut att bli en fin dag.

 


Bildfix.

 
 
 
-Börjar man pilla är det kört.
 
 
 

Kopparklinten.

 
 

Ny design NU!

Jag måste ha en ny design här på bloggen.
 
 
 
It´s an emergency!
 
 
 
Finns det någon vänlig själ där ute som vill hjälpa mig med detta?
 
 
 
 
//
 
 
I nöd.
 
 
 
 
 

Godmorgon (kl. 13.16).

Jag har vabbdagar här hemma och då har jag passat på att vårda mig själv lite extra. Jag har ätit konstant i tre dagar, druckit stora mängder cola, dragit runt totalt oordninggjord och levt laglöst. Underbart. Att ha ett förkylt barn är inte underbart men att äta och leva laglöst är skönt, lite då och då.
 
 
 
Kl. 14.00: Hämtar post en regnig dag i oktober.
 
 
 
Anar ni dreadlocks, kan ni väl säga åt mig att borsta håret?
 
 
 
//
 
 
Sberg sätter dreads på odling.

She loves it!

Jag och min mirakelsyster diskuterade förut. Min syster hängde upp sig på vissa av mina uttryck. Hon var ordentligt besvärad och uppretad på orden.
 
 
Orden miraklet retade sig på kommer här:
 
 
1. Samtid.
2. Till syvende och sist.
 
 
 
Rent spontant tänker jag att Malin hade gjort bäst i att inte lämna detta ogillande till mig. Det enda jag kommer att säga till Malin i framtiden är just samtid och till syvende och sist. Jag kan inte låta bli.
 
 
 
Nu ska jag ringa MirakelMalin. Kan ni gissa vad jag ska säga?
 
 
Hahahahaahaahaahaaahaaahaahahahahahaahahahahaahahhahhaahahahahahahahaahahahahaahahahah!
 
 
 
//
 
 
Sberg säger samtid och till syvende och sist!
 
 
 

En oumbärlig jäkel.

Jo, jag är ju hemma från jobbet idag på grund av förkyld Elsa. Nu funderar jag på om jag ska ringa till jobbet en gång i minuten för att kolla att allt flyter på, när jag inte är där. Jag ska låtsas att jag tror, att jag är en oumbärlig jäkel, ni vet -utan-mig-stannar-allt.
 
 
 
 
Tror ni att det är uppskattat?
 
 
 
Heheheheheheheheheheehhehehehheeheheeeheehheheheeheheeheheeheheeeheeheeheeheheeh!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sberg skrattar hårt och länge!
 

Vabbdag.

Jag och Elsa har vabbdag idag. Det måste väl ändå vara ok att vabba sig själv också när man vabbar sitt barn? Med täcke, kudde och liggläge i soffan har vi avklarat glass, äppelpaj och lite olika drycker. Vad kan vi äta mer? Jag tror vi ska klämma en härlig feelgood snart, efter nyhetsmorgon.
 
Jag har en rolig nyhet också. Men den säger jag inte än.
 
 
Sberg går all in och vabbar med stort V.

Status i den svenska bloggvärlden.

Vad säger vi, alla svenska bloggare, om statusen i den svenska bloggvärlden? Vart befinner vi oss nu och vilka hållplatser har vi passerat?
 
 
 
Det fanns en tid då vi vältrade oss i blogginformation som avslöjade ett liv bakom kulisserna. Bloggarna gav oss en biljett rakt in de svenska vardagsliven och vi älskade det. Vi satt med hög spänning bakom datorskärmen och läste om köttbullar, tvätthögar och relationsdramer. Gränsen för privat och offentlig var oklar. Mycket av det som publicerades var nytt och för första gången.
 
 
 
Vart står vi nu? Har den svenska bloggen en framtid?
 
 
 (Fortsättning (kanske) följer, -allt efter lust och behag)
 

M-disco.

I går var vår grabb på sitt första M-disco (mellanstadiedisco).
 
Jag var inte alls "på" innan discot. Inte heller efter.
 
 
 
Innan disco:
 
Ska det bli kul att gå på disco? Ska du dansa? Vad har du för förväntningar? Hur känns det här nu då, är du taggad? Ska det bli kul? Får jag ta lite kort på dig innan du går?
 
Mamman går runt med kameran och försöker fånga sin ovillige son på bild.  
 
Under avsläpp vid disco:
 
En mamma smyger upp kameran (den är stor) och försöker att osyligt fotografera sin grabb. Mamman väser lite bitskt på pappan som parkerat bilen på ett sådant sätt som gör ett fotograferande omöjligt.
 
 
Efter disco:
 
Pappan hämtar discograbben. Mamman hänger i fönstret i väntan på hemkomst. Mamman ser en bil anlända på gårdsplanen. Mamman möter upp och hänger ut genom dörren.
 
Hur har det varit? Har du dansant? Blev det någon tryckare? Köpte du något i kiosken? Blev discot som du tänkt att det skulle bli? Träffade du många i klassen? Vem var DJ? Vad spelade de för musik?
 
 
 
 
-Chill, chill, säger mamman, lite coolt och avslappnat.

Kort telefonsamtal med Jossan.

Idag ringde Jossan. Jossan ringde under min löprunda. Vårt samtal blev kort men intensivt.
 
Ring, ring, ring
 
Sofia: Öh, flås, flås, stön, hall-stöööööööööööön-ååååå.
 
Jossan:Tyst
 
Jossan: Öhh, stör jag (finss) :S?
 
Sofia: Du, öhhhhh-flås-stön-schtöön-öhhöhöhöö, jag gör inte vad du tror att jag gör nu (jag inser hur dumt det låter och jag stönar ännu mer, lite djupare på något sätt, ni vet, som man gör när man börjar tänka på att man gör något, man inte ska. (Som när man noterar att man har sagt; precis 1000 gånger för mycket till personen man talar med och det enda man säger med den vetskapen är; precis, 7000 gånger till).
.
Jossan: Kan jag ringa dig senare :S?
 
Sofia: öööööööööööööööööööööööööööööööööh-mmm, gör det,mmmmmöhhhhhhhhhhhhhhhhhh.
 
 
 Nu tänker jag att Jossan tror att jag har ett hejdundrandes sexliv.
 
 
 
 
 
 

Ja, här sitter jag med mina bilder.

 
 
-Börjar man är det kört!

Sberg beeing creative.

 
 
 
 

Vid fallen.

 
 
 
 
 
 
 
 

Kärlek.

 
 
 
 

Ute med Elsa

Jag är ute med Elsa. Jag sitter på en sten och tittar på när hon leker.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Älskade unge!
 

Får(a)-herden har kommit hem.

Vår granne får(a)-herden har kommit hem nu, han är ute och går på vägen med sina hundar.
 
Jag undrar om han har märkt att en styck ko är borta?
 
 
//
 
 
Sberg står i fönstret, tittar på får(a)-herden och nynnar på en sång:
 
 
Jag hade en gång en (båt) ko.
Men det var för länge sen, så länge sen.
Var är den nu? Var är den nu?
Jag bara undrar var är den nu? 

En lös ko.

När jag och Elsa åkte hem efter att ha kört Noel till skolan blev vi minst sagt förvånade. På vägen till vår grannes hus gick en lös ko... Vår granne fåra-herden som vi brukar säga har, vad vi vet, bara får därav namnet. Jag och Elsa stod länge och tittade på det lösa djuret. Är det ett får, frågade vi oss. Efter mycket ögongnugg konstaterade vi att det inte var ett får, det var en ko.
 
 
Jag övervägde att plocka fram mitt lasso för att ta in kon. Kon kunde bo i vår röda bod, tänkte jag.
 
 
Kon slängde ett aggressivt öga på mig och Elsa och satte av mot oss. I skräck och med en skenande puls flydde vi in. Dörren låstes om oss och sedan höll vi oss på ett tryggt avstånd från den lösa kon utanför.
 
Jag gjorde som alltid när något dramatiskt händer. Jag gjorde vad varje självständig kvinna skulle gjort.
 Jag ringde till Björn.
Björn undrade varför jag ringer till honom och vad han kan göra åt saken när han befinner sig på jobbet.
Björn blev sur. Jag blev sur. Jag ringde 500 gånger till min granne fåra-herden. Inget svar.
Jag ringde 114 114. Inget svar. Jag var ursinning över sveriges polis för att de inte svarade.
Jag ringde till Björn igen och var FÖRBANNAD. Björn blev än mer FÖRBANNAD. Björn berättade att jag ringt fel nummer och att nummret är 11414. OK.
 
Polisen är nu meddelad.
 
Elsa frågade när hon hörde om polisen:
 
-Mamma, sitter kon i fängelse nu?
 
 
 
 
 
 

Björn älskar att bli fotad.

Björn verkligen älskar att bli plåtad;)!

 

Ikväll blev det en sen middag här hos oss. Jag varit iväg och tränat på gymmet i kväll, jäklar vad skönt det var. I kväll var det body combat. I höst och vinter ska jag kombinera löpningen med olika träningsformer på gymmet. Jag kan tycka att det är bökigt det där med att behöva boka upp sig på klasser och att ha tider att passa när det kommer till gym. Löpningen är vanligtvis lättare att få till i vardagen men nu när öppetiderna ser ut som de gör och att mycket kan skötas via nätet är det ändå smidigt att få till sina bokningar.  

 

Nä, nu ska jag släpa i mig i duschen!

 

Hoppas ni har en fin kväll!

 

 

 

 

 


Öppningsdans.

Den här låten kommer att vara öppningslåten för lunchdiscot förresten. Det kommer att bli så jäkla bra!
 
 
 
Nu kör vi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
 
You go all crazy people!
Lev ut!
You can do it!
Let your self go with the music!
Tjoho!
 
Masspsykos?
 
Nä, bara lite massdans.
 
 
//
 
 
Sberg dansar i pyjamas (och tittar på klockan och konstaterar att hon måste åka till jobbet nu).
 

Jag vill fortfarande ha lunchdisco.

Nä, nu får jag ta tag i det där lunchdiscot jag pratar om... Titta här vad alla lunchdansande människor lever ut!
 
 
Tänk vad de kontors-döda-endorfinerna skulle virlva runt i den dansande-glada-lunch-disco-kroppen.
 
 
Härligt! 
 
 

RSS 2.0