En skönt skitig dag.
Björn hämtar sten på uppdrag av mammi. Det tar hundra år att starta traktorn och det tar lika lång tid att hämta upp stenarna, som ligger brevid. Stenarna forslas till den utvalda platsen och någonstans på vägen så dör traktorn, det bara att börja om. Men, det är belönande känlsa som breder ut sig i kroppen när stenarna väl ligger på plats. Då står vi där, tittar och beundrar. För några ser det ut som stenar. För andra, något...., obeskrivbart ;).
Kommentarer
Trackback
