sberg

I min väska ligger en massa saker. Jag har en väldigt rörig väska och denna oordning har utsatt mig för en del märkligheter genom åren. Jag ska rensa väska idag. Jag minns i skolan för några år sedan. Jag satt mycket prydligt och stillsamt i föreläsningssalen. Det var tyst och stämningen var koncentrerad. Tyst, mycket tyst smög jag fram litteraturen för föreläsningen och placerade den på bänken framför mig. Ni vet, man vill se städad och kontrollerad ut. På något märkligt och lite mystiskt vis kände jag brännade blickar. Något var fel. Grannen brevid skruvade lite lätt på sig. Jag tittade på boken och upptäckte att den var full av gamla fastkletade lakritsgodisar. Det var inte en godis som satt där. Det var många. Godisarna hade smält ut i en brun sörja. I den bruna sörjan kunde jag skönja en och annan kaksmula. Här visste jag inte riktigt hur jag skulle bete mig. Med brännande blickar i ryggen låtsades jag som om godisarna inte fanns. Metoden fungerade inte och jag smög åter ner den brunkletiga boken i väskan. 

Igår efter jobbet skulle låsa. Vi var flera som skulle hem men jag tog på mig uppgiften att låsa. Lite snabbt och lätt drog jag upp mina nycklar ur väskan. På nycklarna hängde en massa fastkletade tuggummi. De hade precis som lakritsen smält ut, fast nu i en vit sörja.


Det värsta scenariot av dem alla är känslan som infinner sig när någon ska hjälpa mig att leta i väskan efter något jag inte hittar. Jag hör orden; jag kan hjälpa dig och jag ryser.

Varje gång jag köper en ny väska så gör jag upp ordningsregler. Vill ni höra?

Reglerna lyder:



Inget godis eller tuggummi här inte! Om jag mot all förmodan placerar ett ynkligt och mycket litet tuggummi i väskan så ska det läggas i ett, för ändamålet, avsett fack och facket ska stängas. Basta!  



Jag har aldrig följt reglerna. Jag gör dem ändå. Det känns bättre då.


Sberg är slarvig på vissa områden, men också mycket pedantisk på andra. Sberg, lite av allt. Eller kanske mycket av allt?



//



Sberg tvättar väska och gör ordningsregler.