Jag brukar beskriva mig som den lyssnande typen...
Ni vet man har två öron och en mun för att man ska lyssna bättre än man pratar... Mycket bra tycker jag!
Jag träffade någon härom dagen som var i fullfärd med uppsatsskrivande. Jag var nyfiken och bad honom berätta om arbetet.
Han började:
-Arbetet handlar om det här...
Något väcktes inom mig och jag blev helt te mig i trasera´. Jag gick igång! Jag började darra i kroppen. Svetten kom. Pulsen gick upp. Jag dregglade. Jag tuggade fradga. Min mun blev till en kulspruta.
Har du tänkt på det här? Har du tänkt på det? Har du gjort såhär? Hur tänker du då? Bra! Ett tips är det här. Ett tips till. Du kan ju göra såhär också. Det kan vara bra att göra såhär. Reabilitet? Validitet? Hur har du definierat? Hur har du avgränsat? Citat? Personen i fråga var inte i behov av några tips. Jag argumenterade för min själv och min självutnämnda roll:
Du vet att ju fler ögon desto bättre! Det är ju alltid bra att höra andras synpunkter och så fortsatte jag =P.
Två öron och en mun...
Haha..jaja..men så illa var det väl ändå inte :D !
Det kan som sagt vara bra med någon annans synpunkter..
Faktum kvarstår ju också att du har gjort en C-uppsats, jag har det inte..
Bara trevligt med synpunkter!
Förresten, kan inte du maila mig de arbeten vi pratade om?
Skönt att veta var jag kan vända mig när jag kör fast med min uppsats hehehe. Ha en trevlig helg! Kram
