sberg

Ni vet hur det är om mornarna, det är lätt att man överskattar tiden. Du slägner en titt på klockan och sätter kaffet i halsen. Du konstaterar att du är sen (igen). Allting krånglar och du känner hur pulsen stiger. Du rusar in på toan med brallan på halv stång och med mascaran och tandborsten i vardera hand. Håret fixar du i bilen på vägen till jobbet. Du rusar ut i bilen och inser att du har glömt din kalender. Du säger FAN och rusar in igen. Väl inne glömmer du vad du skulle hämta. Du drar ut mot bilen igen. Just det, ett ljus går upp, almanacan!. Du springer in igen du hämtar kalendern och rusar vidare ut mot bilen. Pulsen lättar. Yes, du kom över järnvägen utan att bomarna föll ner. Men så...