sberg

I en tid som nu, tror jag att många människor känner sig vilsna. Jag skulle vilja säga att vi lever i en tid präglad av anomi, som Durkheim den franske sociologen skulle ha sagt. Ett tillstånd av normlöshet, vilsenhet och förvirring. Man springer utan riktning. Människor vet inte riktigt vad de tror på, eller vad som gäller. Det finns ingen given sanning.

Vad är egentligen meningen med livet?

Ingen talar om för oss hur vi ska leva våra liv eller vad som är rätt. Det är upp till var och en att själva finna svar. Vi väljer idag hur vi vill leva och vilka vi vill vara men det är ibland svårt att få ihop sitt livsprojekt, att hitta sin tro, sin livsfilosofi bland många. Det är lätt att tappa bort sig själv, ibland stormar havet. Tomrummet uppkommen av vilsenheten, fyller vi på olika sätt. Det är skrämmande lätt att gå vilse, att komma ut på djupt vatten. Jag tror det är viktigt att hitta sin egen inre tro, att man söker och stakar ut sin egen väg i allt detta virrvarr. När man har sin tro, något sånär klart för sig, så kan man lättare värja sig mot hot, man får en chans att hoppa av det tåg som går åt fel håll. Man får en möjlighet att säga nej och vända sig bort mot det man inte står för. Bort från det som inte ingår i livsfilosofin. Det är skönt att ha en färdriktning. Man kan gå lite mera rakt då. Att ha en riktning betyder inte att resan är given, färdig eller förutstakad. Det finns alltid avstickare och oberäkneliga spår. Att ha en riktning betyder heller inte att man föraktar de som inte går åt samma håll. Vi går åt olika håll och det måste vi få göra. Det är bara skönt att veta åt vilket håll man själv går åt när det finns så många vägar. Det är stärkande!

Vad tror du på? Vad är din mening med livet? Vad förgyller din väg? Åt vilket håll går du?

Fundera ut vad som är viktigast för dig i livet. När det blåser plockar du fram dina ledord vilka ger riktning och styrka.



Nu ska jag fortsätta med min frukost. Vi har en sen långfrukost här med äggröra, sill och prinskorv. Life is good.






Noel leker robinson och äter cocosnöt till frukost. Först bråkade vi över hur vi skulle öppna nöten. Björn blev sur och tog borren. Noel smakade ur hålet på den nyöppnade nöten och sa, fy fan! Svär inte, sa jag.

Ha en fin dag!