Sberg tittar på.

Jag gick i korridorerna på en vårdcentral. Jag gick förbi en sal, jag blickade in och blev stådende i tankar.

Det var ett julfirande jag såg. Jag såg en massa gamla människor som firade jul. De satt längs ett vacket uppdukat julbord. Ljus var tända, röda servetter låg på borden och tallris med röda rosetter stod i urnor. Maten doftade ljuvligt. Stämningen var varm och kärleksfull. Jag blev rörd av att se den omsorgsfulla atmosfären och de gamla människorna. Jag antar att firandet var på ett ålderdomshem. Jag tittade på människorna med värme, men på samma gång kom ett vemod över mig. Jag stod och funderade på hur det är att på ålderns höst bryta de traditioner man tidigare levt efter. Hur är det egenligen att fira jul på en plats man inte känner, eller med människor man tidigare aldrig mött?

Tanken slog mig:


Undra vem jag kommer att fira jul, eller äta frukost med, när jag blir gammal, om jag blir gammal?


Ungefär här var vemodet och den värme jag tidigare känt, bortblåst. Jag fick migrän, andnöd, magknip och panik. Jag tog mig vinglandes ut från vårdcentralen och åkte hem. Jag började mitt bearbetande ältande med Björn.


-Undra hur det är att fira jul själv?
-Det kan kanske vara skönt.
-Undra vem man kommer att fira jul med?
-Ja, den som lever får se.
-Vaddå, den som lever får se?
-Vad tror du då? Kommer vi att fira ihop? Va?
-Det kan man inte veta.
-Vaddå inte veta? Det är väl klart som fan att man vet.
-Undra vem som dör först?
-Undra om
-Tänk om


//

Sberg rädd.

Det kanske är underbart att få fira jul med en massa nytt folk på ålderns höst? Kanske har man vid sina 70, 80 eller 90 ärovarv tröttnat på de man tidgare firat jul med? Man kanske vill ha lite nytt, fräscht julfirande och umgänge?

-Vem vet?


Kommentarer

Glöm inte att skriva ett par rader!

Jag heter::
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hälsa på mig här:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0