sberg

I går var Elsa trött och slö. Hon bara sov och sov. Åt gjorde hon men det var knappt att hon vaknade då. Vid middagstid visade tempen 37,8. Först tänkte jag att hon bara var trött men när hon inte riktigt vaknade senare heller blev jag ordentligt orolig. Jag rinde barnmottagningen där jag bor. Det enda jag möttes av i luren var telefonsvarare och diverse växlar. Jag blev galen och superstressad. Att man aldrig ska komma fram. Inte ens när det är öppet! Tack och lov för sjukvårdsupplysningen! På eftermiddagen fick vi en tid i Lidköping. När Björn kom hem slappnade jag av lite mer och krockodiltårar tog sig fram. Så orolig man blir när de små inte är som vanligt! Han fick för en stund ta hand om oss båda. Väl i Lidköping möttes vi av en underbar barnläkare. Hon tog sig god tid och pratade och skojade med Elsa som vaknade till ordentligt. Hon tittade storögt och pratade med läkaren. De tog urinprov, kollade sänkan och en del annat. Elsa hade feber på 38. Det var inget annat än en sedvanlig förkylning. Jag trodde inte spädbarn kunde ha feber sa jag. Hon tittade lite underligt på mig och frågade varför jag trodde det... Sedan sa hon att Elsa kunde få lite alvedon om det verkade jobbigt och mot feber om den skulle ta till. Jag trodde inte spädbarn skulle få alvedon sa jag. Hon tittade igen med samma blick som innan. Ok, Elsa är människa. Hon äter som hon ska och idag verkar hon piggare. Hoppas hon ska vara bättre, klockan är ju inte så mycket än. När vi vaknade hade Björn tänt åt oss i kaminen så där ligger vi och myser nu. Härligt att vakna upp till det gnistrande ljudet från en levande eld med flammande lågor! =) Noel har inte vaknat än utan ligger i sin säng och sover gott. Undra om han vill bära in lite ved sen tro? =)



...ganska glad ändå...



Lilla stumpan!